Hoppa till innehållet

Sigtuna kommun

Sigtuna kommun
Kommun
Kommunhuset
SloganAlla tiders mötesplats och Where Sweden begins
Kommunens vapen.
Sigtuna kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortMärsta
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd52 531 ()[2]
Areal350,26 kvadratkilometer ()[3]
- därav land327,67 kvadratkilometer[3]
- därav vatten22,59 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet160,32 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°38′00″N 17°53′00″Ö / 59.633333333333°N 17.883333333333°Ö / 59.633333333333; 17.883333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Sollentuna domsaga ()
Stockholms läns västra domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0225[4]
Anställda2 925 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0191[6]
GeoNames2679300
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Sigtuna kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Märsta. Den näst största tätorten är Sigtuna, från vilken kommunen tagit sitt namn.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Haga, Husby-Ärlinghundra, Lunda, Norrsunda, Odensala, Sankt Olof, Sankt Per, Skepptuna, Skånela och Vidbo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn; dock bildades Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun gemensamt för de två socknarna. I området fanns även Sigtuna stad som 1863 bildade en stadskommun.

1948 införlivades Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun i Sigtuna stad. Vid kommunreformen 1952 sammanlades landskommunerna i Skepptuna landskommun och Märsta landskommun, medan Sigtuna stad inkorporerade Haga landskommun.

1967 utökades Märsta landskommun med delar ur den då upplösta Skepptuna landskommun (Lunda, Skepptuna och Vidbo). Sigtuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sigtuna stad och Märsta landskommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Stockholms läns västra domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [9]

Sigtuna kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Kommunen gränsar i nordöst till Norrtälje kommun, i öster till Vallentuna kommun, i söder till Upplands Väsby kommun och i sydväst till Upplands-Bro kommun, alla i Stockholms län. I nordväst gränsar kommunen till Håbo kommun och i norr till Knivsta kommun, båda i Uppsala län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Sigtuna kommun präglas av en varierad natur bestående av skogar och jordbrukslandskap. De västra och mellersta delarna av kommunen kännetecknas av stora lerslätter. I öst reser sig små bergknallar av granit och gnejs upp ur lersedimenten, inklusive kommunens högsta punkt, Jernberget (65 m över havet). Genom östra delen av kommunen slingrar sig Stockholmsåsen, som har påverkats av grustäkter och är svårt sargad. I söder av kommunen ligger den välkända fågelsjön Fysingen, medan Garnsviken norr om centralorten är en av Mälarens många vikar som successivt växer igen och utgör viktiga områden för fågellivet.[10]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Sigtuna kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:

Namn Antal invånare Datum
Märsta &&&&&&&&&&027034.&&&&&027 034 31 december 2015
Sigtuna &&&&&&&&&&&09074.&&&&&09 074 31 december 2015
Rosersberg &&&&&&&&&&&01765.&&&&&01 765 31 december 2015
Steningehöjden &&&&&&&&&&&01130.&&&&&01 130 31 december 2015
Granby &&&&&&&&&&&&0240.&&&&&0240 31 december 2015

Dessutom ligger vissa delar i norr under postorten Knivsta (741 XX)

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]
År Partier
1994-1998[12] S V MP
1998-2002[12] M C FP KD SFS SPI
2002-2006[12] S V MP
2006-2010[12] S C MP
2010-2014[12] S MP C
2014-2017 S MP L
2017-2018 M L MP KD SFS C
2018-2022 M C L KD SFS
2022-2023 M C L KD SFS
2024- M SD KD SFS

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022-2026[13]
Ordförande M Erik Langby
Förste vice ordförande M Gunilla Holmgren
Andre vice ordförande S Susan Jibran

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSKPASKÖVRSPISDNYDSfSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197022211086
2221086
4988,3
418
197332021167
32021167
4990,8
3712
197622131058
22131058
4989,3
3613
197932237410
32237410
4986,9
2821
1982223262113
22326213
4987,3
2920
1985220124614
22024614
4985,3
2821
19882192123614
219223614
4981,3
2821
199111812235215
182235215
4981,3
3118
1994124223415
243415
5181,8
3219
1998417221122317
417317
5174,96
2922
200232121116313
3216313
5173,71
3120
2006121211224215
21415
5177,10
3021
201012322313214
233314
5179,15
3219
201421935213214
1935314
5177,65
3318
201831227233316
312733316
5176,80
2724
202241828223319
41883319
6170,12
3427
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande M Olov Holst
Förste vice ordförande M Mattias Askerson
Andre vice ordförande S Marie Axelsson

Källa:[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Peter Kockum 1998 2002 Moderaterna
  Anders Johansson 2002 2013 Socialdemokraterna
  Lars Bryntesson 2013 2016 Socialdemokraterna
  Ibrahim Khalifa 2016 2017 Socialdemokraterna
  Olov Holst 2017 Moderaterna

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]

Utöver kommunstyrelsen finns i kommunen åtta nämnder: Utbildningsnämnden, Bygg- och miljönämnden, Socialnämnden, Krisledningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Valnämnden och Överförmyndarnämnden.[15]

[16]
Nämnd Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande
Utbildningsnämnden M Mattias Askerson SD Rune Öhlund S Emel Karakaya
Bygg- och miljönämnden M Mats Weibull SD Lars Petersson S Carina Henriksson Pearce
Socialnämnden M Anna Malm Kelfve KD Kurt Pettersson S Thore Nyman
Krisledningsnämnden M Olov Holst M Mats Weibull S Marie Axelsson
Kultur- och fritidsnämnden SfS Lars Björling M Karolina Holst S Rolando Rosales
Valnämnden M Kjell Holmgren S Annika Nilsson
Vård- och omsorgsnämnden KD Erik Sedig M Josefin Brodd S Tomas Brandell

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I Sigtuna kommun domineras näringslivet främst av transport och samfärdsel, med Arlanda som den främsta arbetsplatsen som rymmer över &&&&&&&&&&013000.&&&&&013 000 anställda inom olika branscher. Arlanda, som är en av Sveriges största flygplatser, är en knutpunkt för både nationell och internationell flygtrafik och har en betydande ekonomisk inverkan på regionen. Utöver flygplatsen fungerar kommunen även som ett viktigt utbildnings- och konferenscentrum, lockande besökare och affärsresenärer från när och fjärran. Dessutom huserar Sigtuna många små och medelstora industriföretag, vilket bidrar till en varierad näringslivsstruktur och skapar arbetstillfällen inom olika sektorer.[17]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen ligger Stockholms internationella flygplats Arlanda. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4. I Märsta avtar länsväg 273 åt nordöst, länsväg 263 åt väster och länsväg 255 åt nordväst. Nord-sydlig riktning har även järnvägen Ostkustbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stopp vid Rosersberg, Märsta och Arlanda.

Demografi
Sigtuna kommun
Sigtuna museum October 2016 01.jpg
Civilstånd
Ogifta
Antal (Andel)24 215 st (52,33 %) varav 13 099 män och 11 116 kvinnor
Gifta
Antal (Andel)15 669 (33,86 %) varav 7 941 män och 7 728 kvinnor
Skilda
Antal (Andel)4 877 (10,54 %) varav 2 156 män och 2 721 kvinnor
Änkor/Änklingar
Antal (Andel)1 513 st (3,27 %) varav 311 män och 1 202 kvinnor
Könsfördelning
Män23 507 (50,80 %)
Kvinnor22 767 (49,20 %)
Åldersfördelning
0–14 år9 354 st (20,21 %) varav 4 794 män och 4 540 kvinnor
15–24 år5 753 st (12,43 %) varav 3 042 män och 2 711 kvinnor
25–54 år19 741 st (42,66 %) varav 10 198 män och 9 543 kvinnor
55–64 år4 634 st (10,01 %) varav 2 386 män och 2 248 kvinnor
65+ år6 792 st (14,68 %) varav 3 087 män och 3 705 kvinnor
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [18]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Sigtuna kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
26 062
1975
  
26 615
1980
  
28 276
1985
  
29 300
1990
  
31 485
1995
  
33 406
2000
  
35 001
2005
  
36 711
2010
  
39 990
2015
  
44 786
2020
  
49 537
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 124, eller 41,33 % av befolkningen (hela befolkningen: 46 274 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 426, eller 26,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 35 771 den 31 december 2002).[19]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 14 377 31,07 % 7 343 7 034
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 4 747 10,26 % 2 489 2 258
Inrikes födda med en inrikes född förälder 4 173 9,02 % 2 151 2 022
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 22 977 49,65 % 11 524 11 453

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Sigtuna kommun.[20]

Födelseland 31 december 2021[20]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&032087.&&&&&032 087 63,83 % 80,00 %
2 Pakistan Pakistan &&&&&&&&&&&01203.&&&&&01 203 2,39 % 0,23 %
3 Irak Irak &&&&&&&&&&&01197.&&&&&01 197 2,38 % 1,40 %
4 Finland Finland &&&&&&&&&&&01079.&&&&&01 079 2,15 % 1,31 %
5 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&0919.&&&&&0919 1,83 % 1,88 %
6 Polen Polen &&&&&&&&&&&&0906.&&&&&0906 1,80 % 0,91 %
7 Somalia Somalia &&&&&&&&&&&&0641.&&&&&0641 1,28 % 0,67 %
8 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&0596.&&&&&0596 1,19 % 0,60 %
9 Turkiet Turkiet &&&&&&&&&&&&0581.&&&&&0581 1,16 % 0,52 %
10 Iran Iran &&&&&&&&&&&&0553.&&&&&0553 1,10 % 0,80 %

Utländska medborgare

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 hade 7 392 invånare (15,97 %), varav 3 997 män och 3 395 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[21]

Vasa gård i Skepptuna, Sigtuna kommun. Stamgård för Vasaätten.

Bland kulturarv i kommunen kan nämnas slotten: Rosersbergs slott, Steninge slott, Skånelaholm och Venngarns slott.

Blasonering: I blått fält en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, ordnade två och en.

Bilden i Sigtuna kommunvapen fördes av Sigtuna stad som sigill från 1311 och på en fana från 1651. Vapnet blev aldrig officiellt fastställt av Kungl. Maj:t för staden utan antogs i samband med kommunbildningen 1971 och registrerades hos PRV 1974 i enlighet med ny lagstiftning.

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  10. ^ ”Sigtuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sigtuna-(sigtuna-kommun-ab-l%C3%A4n). Läst 6 maj 2024. 
  11. ^
  12. ^ [a b c d e] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 12 oktober 2018. 
  13. ^ ”Kommunfullmäktiges presidium”. Sigtuna kommun. https://sigtuna.tromanpublik.se/organisation/1c1aaaf9-5a4d-4eb2-9494-aa912b5287f8. Läst 17 juni 2024. 
  14. ^ ”Förtroendevalda Sigtuna kommun”. Sigtuna kommun. Arkiverad från originalet den 1 december 2018. https://web.archive.org/web/20181201180940/https://sigtuna.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=17. Läst 1 december 2018. 
  15. ^ ”Hur fungerar kommunen?”. www.sigtuna.se. https://www.sigtuna.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/hur-fungerar-kommunen.html. Läst 21 januari 2022. 
  16. ^ ”Nämnder - Förtroendevalda i Sigtuna kommun”. sigtuna.tromanpublik.se. Arkiverad från originalet den 21 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220121151847/https://sigtuna.tromanpublik.se/viewOrganizationCategory.jsf?id=19. Läst 21 januari 2022. 
  17. ^ ”Sigtuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sigtuna-(sigtuna-kommun-ab-l%C3%A4n). Läst 10 maj 2024. 
  18. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 23 mars 2017. 
  19. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017. 
  20. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022. 
  21. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]