Republiken Jamtland: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Republiken Jamtland''', eller mer fullständigt De förenade republikerna Jamtland<ref>Det svenska stavningssättet är '[[Jämtland]]' grundat på en relativt sentida omformning av det danskartade 'Jemtland'.</ref>-Herjeådalen<ref>Det svenska stavningssättet är '[[Härjedalen]]'.</ref>-Ravund<ref>[http://www.mdh.se/ima/personal/lln01/jamtamot/0.ravund.html Ravund] motsvarar ungefär nuvarande kommunen [[Ragunda]] inom [[Jämtland]].</ref>, är ett humoristiskt [[kultur]]- och [[marknadsföring]]sprojekt, som har historiska och regionalpolitiska inslag. Under medeltiden var Jamtland ett närmast självständigt rike som fram till slutet av 1400-talet styrdes av ett allting, [[Jamtamot]]. Det var först år [[1645]] som Jamtland blev en del av Sverige. En grund för republiken är att dess kulturella, historiska och språkliga likheter med det norska [[fylke]]t [[Trøndelag]] är dominerande fler än med de omgivande svenska landskapen. |
'''Republiken Jamtland''', eller mer fullständigt De förenade republikerna Jamtland<ref>Det svenska stavningssättet är '[[Jämtland]]' grundat på en relativt sentida omformning av det danskartade 'Jemtland'.</ref>-Herjeådalen<ref>Det svenska stavningssättet är '[[Härjedalen]]'.</ref>-Ravund<ref>[http://www.mdh.se/ima/personal/lln01/jamtamot/0.ravund.html Ravund] motsvarar ungefär nuvarande kommunen [[Ragunda]] inom [[Jämtland]].</ref>, är ett humoristiskt [[kultur]]- och [[marknadsföring]]sprojekt, som har historiska och regionalpolitiska inslag. Under medeltiden var Jamtland ett närmast självständigt rike som fram till slutet av 1400-talet styrdes av ett allting, [[Jamtamot]]. Det var först år [[1645]] som Jamtland blev en del av Sverige. En grund för republiken är att dess kulturella, historiska och språkliga likheter med det norska [[fylke]]t [[Trøndelag]] är dominerande fler än med de omgivande svenska landskapen. |
||
Republiken i modern tid sjösattes år 1963 då [[Yngve Gamlin]] inledde festivalen [[Storsjöyran]] med att utropa sig till president av Jemtland (den danska stavningen användes). Republiken fick ett slags officiellt erkännande 1967, då Gamlin bjöds till [[Harpsund]] och liksom andra gästande statsmän fick ro i ekan med statsminister [[Tage Erlander]]. Under senare delen av 1970-talet låg traditionen nere men återupplivades 1983, då [[Moltas Erikson]] valdes till president. |
Republiken i modern tid sjösattes år 1963 då [[Yngve Gamlin]] inledde festivalen [[Storsjöyran]] med att utropa sig till president av Jemtland (den danska stavningen användes). Republiken fick ett slags officiellt erkännande 1967, då Gamlin bjöds till [[Harpsund]] och liksom andra gästande statsmän fick ro i ekan med statsminister [[Tage Erlander]]. Under senare delen av 1970-talet låg traditionen nere men återupplivades 1983, då [[Moltas Erikson]] valdes till president. |
||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
== Källor == |
== Källor == |
||
<references/> |
<references/> |
||
== Se även == |
|||
*[[Jämtland]] |
|||
*[[Härjedalen]] |
|||
==Externa länkar== |
==Externa länkar== |
||
Versionen från 15 november 2006 kl. 19.00
Republiken Jamtland, eller mer fullständigt: De förenade republikerna Jamtland[1]-Herjeådalen[2]-Ravund[3], är ett humoristiskt kultur- och marknadsföringsprojekt, som har historiska och regionalpolitiska inslag. Under medeltiden var Jamtland ett närmast självständigt rike som fram till slutet av 1400-talet styrdes av ett allting, Jamtamot. Det var först år 1645 som Jamtland blev en del av Sverige. En grund för republiken är att dess kulturella, historiska och språkliga likheter med det norska fylket Trøndelag är dominerande fler än med de omgivande svenska landskapen.
Republiken i modern tid sjösattes år 1963 då Yngve Gamlin inledde festivalen Storsjöyran med att utropa sig till president av Jemtland (den danska stavningen användes). Republiken fick ett slags officiellt erkännande 1967, då Gamlin bjöds till Harpsund och liksom andra gästande statsmän fick ro i ekan med statsminister Tage Erlander. Under senare delen av 1970-talet låg traditionen nere men återupplivades 1983, då Moltas Erikson valdes till president.
Republikens särart manifesteras i en egen flagga, i språket jamska och i musikfestivalen Storsjöyran, då presidenten gör ett bejublat framträdande. Presidenten har utsett ett ministerium där bemärkta jämtar som t.ex. Bodil Malmsten, Kim Anderzon, Rolf Lassgård och Kjell Albin Abrahamsson fått poster.
Republikens presidenter
| 1963-1983 | Yngve Gamlin |
| 1983-1989 | Moltas Erikson |
| 1989- | Ewert Ljusberg |