Jump to content

Adi Martis

Di Wikipedia, e ensiklopedia liber
E articulo aki ta uza ortografia di Papiamento. Lo aprecia si por mantene e articulo aki na estilo di Papiamento.
Adi Martis
Pais di nashonalidatReino Hulandes Editá
Nòmber di dilantiAdi Editá
FamMartis Editá
Fecha di nasementu1944 Editá
Lugá di nasementuSan Nicolas Editá
Dominio di idiomaHulandes Editá
Okupashonart historian, historiadó, conservator Editá

Adi Martis (☆ 1944 na San Nicolas)[1] ta un historiado, escritor y conservado Arubiano di arte.

Biografia

[editá | editá fuente]

Martis a nace na Aruba y a muda pa Hulanda cu diescinco aña pa studia na Zeist.[1] Despues di finalisa su estudio como docente, el a studia na e Academie van Hoge Kunsten na Amsterdam. El a regresa Aruba na 1969 y a traha entre otro na Colegio Arubano como docente di arte. Despues di a traha tres aña den enseñansa na Aruba, el a bolbe Hulanda na 1972 i a studia historia di arte na Universidad di Utrecht, caminda el a wordo nombra como dosente na 1978.[2] Despues e tabata profesor di arte na Kunsthistorisch Instituut di Universidad di Utrecht te cu aña 2009.

Martis a promové na Universidad di Amsterdam na 1990 cerca Evert van Uitert riba e disertacion Voor de Kunst en voor de Nijverheid. Het ontstaan van het kunstnijverheidsonderwijs in Nederland. El a describi pa prome biaha den detaye e desaroyo di enseñansa di arte na Hulanda, partí di e base di e historia di e 'Kunstnijverheidsschool Quellinus' na Amsterdam, precursor di e 'Instituut voor Kunstnijverheidsonderwijs' (e actual 'Gerrit Rietveld Academie'). Den esaki, e tabata tin bista tantu riba e fundeshi social y politico como riba e concepto y metodonan di enseñansa profesional cu tabata e fundeshi di enseñansa di arte.

E ta publiká tokante ensenansa di arte, postmodernismo, primitivismo, fotografia (particularmente e cineasta y fotografo Hulandes Paul de Nooijer) y e region Caribense. Despues di su retiro su interes a cambia pa un bista mas amplio (cultural) historico, resultando den su buki Historia di Aruba te 1816 (2018). Na fin di 2001, Martis tabata curator di e exposicion ARTE "Di nos e ta" na Centro di Arte Visual na Rotterdam, ademas regularmente e ta duna charla tocante arte y historia.[3].

Publicacionnan (seleccion)

[editá | editá fuente]
  • De geschiedenis van Aruba tot 1816. Van zustereiland tot imperium in imperio, Edam: LM Publishers, 2018.
  • Alles wat aesthetisch boeit : de collecties L.H. en J.F. van Baaren en D. Hannema. Catalogus Utrecht, Centraal Museum, 1993.
  • Voor de kunst en voor de nijverheid. Het ontstaan van het kunstnijverheidsonderwijs in Nederland, Amsterdam 1990.
  • (cu Rik Suermondt), Paul De Nooijer, Haarlem: Focus, 2007.
  • (cu Jennifer Smit), Arte Dutch Caribbean Art .Beeldende kunst van de Nederlandse Antillen en Aruba. Amsterdam : Royal Tropical Institute & Kingston, Jamaica : Ian Randle Publishers, 2002.
  • (cu Jan van Adrichem, red.), Stedelijk Collectie Reflecties, Rotterdam: nai010 uitgevers, 2012.
  • (cu Mieke Rijnders), Expressionisme en primitivisme in de beeldende kunst van de twintigste eeuw. Open Universiteit, Heerlen, 1998.
  • (cu H. Miedema y E. van Uitert, red.), Kunstonderwijs in Nederland, Nederlands Kunsthistorisch Jaarboek 30, Haarlem 1980.
  • "Het ontstaan van het kunstnijverheidsonderwijs in Nederland en de geschiedenis van de Quellinusschool te Amsterdam (1879–1924)". Netherlands Yearbook for History of Art / Nederlands Kunsthistorisch Jaarboek XXX (1979) 79-171.
  • ‘Van “tekenschool” tot “kunstvakschool”: de Rijksoverheid en het onderwijs in de beeldende kunsten van circa 1820 tot circa 1940’, den: Kamp, M. van der, P.G.J. Leijdekkers, J.L. Locher en J.B.H. Vierdag (red.), De Lucaskrater. Historie en analyse van en meningen over het beeldende-kunstonderwijs aan de kunstacademies in Nederland, Groningen 1984, p. 34–49.
  • "Particulier initiatief als overheidsbeleid. Victor de Stuers en de hervorming van het tekenonderwijs", Netherlands Yearbook for History of Art / Nederlands Kunsthistorisch Jaarboek, 39 (1988), p. 1-26.
  • "Philip Guston : de lotgevallen van een zonderlinge schilder", Kunstschrift 38, 2 (Maart-Apr 1994), p. 24-28.
  • "Beeldhouwerstekeningen, bestaan ze nog?", Kunstschrift 42, 3 (Mei-Juni 1998), p. 42-51.
  • "Een opvoeder verliest zijn greep : hoe het Stedelijk zijn voorhoedepositie kwijtraakte", Kunstschrift 39, 5 (Sept-Okt 1995), p. 39-43